En känslig fråga

Det här med religion är för många människor i dagens samhälle något man delvis värjer sig mot. För både en och annan känns det obekvämt eller rent av starkt olustigt att bli tillfrågad om religiösa åsikter. Det snurrar till i magen om man på något sätt blir religiöst ställd mot väggen.
Och att gå till kyrkan ...? Jo, till bröllop och så, men inte annars.

Var och en får naturligtvis ha sina egna åsikter om vad det vara må, inte bara i religionsfrågor. Fast det är ju alltid en viss fördel om man har något så när med fakta att luta sig mot, kan man väl tycka.
För väldigt många är religion lika med "nånting man tror på ... men inte riktigt kan bevisa att det finns eller fungerar". Den definitionen stämmer faktiskt in på politik och många vetenskaper också. Och säkert i fler sammanhang som kanske inte kommer fram i sinnet nu med detsamma.

En definition, tack!

Så vad är egentligen en religion? Kan man definiera det? Tja, jag har gjort ett försök här nedan och jag tycker förstås själv att jag har fått ihop orden ganska bra; hoppas att det verkar rimligt för dig också. Meningen är alltså att det skall vara applicerbart på vilken religion som helst och att det finns många vet vi nog alla.

..............

En religion är ett etiskt och / eller moraliskt regelverk som helt eller delvis bygger på påbud från en högre makt. Dessutom innehåller varje religion mer eller mindre bestämda regler och tankar om hur människorna är / skall vara och bete sig i förhållande till den högre makten.
De flesta religioner har dessutom olika nivåer av religiösa ledare som beroende på vilken religion det är betecknas som präst, mullah, rabbin, lama, äldste, o.s.v.
En religion är ett rättesnöre för både det vardagliga livet och för den mer spirituella i tillvaron och även förhållandet till det eventuella livet efter detta; hur det kan gestalta sig.

............

Religion & politik

Skall vi vara petnoga och leta efter möjliga fel- och omtolkningar kan vi se att det fortfarande skulle kunna stämma in på många av dagens politiska system, sånär som på andra halvan av sista meningen.
Det är nog inte så konstigt att politiken har tagit över mycket av religionens plats i vår tid. I mångt och mycket kan det fungera likadant, men man behöver inte bekymra sig över att bli bedömd av någon högre makt.
Eller kanske kan man rent av själv bli en del av den högre makten?
Genom historien har ju politik och religion ofta gjort genemsam sak här på det jordiska planet. Många gånger har det lett till stort lidande för dem som inte haft samma tro / åsikter som Maktens män.

Det är ett påfallande drag, att när människor får allt större makt och möjligheter att utöva den, så blir de mer och mer trångsynta och intoleranta. Det sägs att kunskap vidgar vyerna. Kanske borde en del av världens ledare upplysas om att det nuförtiden finns mer än grundskola?
Nja, kanske är det lite elakt sagt och inte hela sanningen. Det finns även de som blir experter och partiledare och biskopar och liknande och därmed "målar in sig i ett hörn", som det brukar heta. Resultatet blir dock ofta detsamma.

Det farliga verkar således vara när man utnyttjar en religion i politiska och världsliga syften.
Nu lämnar vi politiken därhän och tar en liten titt på några av de stora religionerna i vår tid.

De stora religionerna

Vi har nästan hur många religioner som helst i världen, tycks det. Vilket antal man än skulle påstå så skulle det vara oriktigt i de flestas ögon, eftersom skillnaden mellan religion och sekt / underavdelning inte är klar och avgränsad. Vissa religioner anses av anhängare till andra religioner inte vara någon religion alls. Läget är förvirrat.

Jag vågar dock påstå att de största religionerna idag är:

Siffrorna är behagligt avrundade, så ser du t.ex. att en bok anger 387 miljoner buddhister är det kanske så. En annan källa tryckt ett annat år säger kanske 391.288.000 ... hur de nu kan veta det så precis.

Bortåt 900 miljoner människor anser sig inte tillhöra någon särskild religion alls, men ändå vara troende på något sätt. Dessutom finns många ateister
( c:a 200 miljoner ), d.v.s. människor som aktivt tror att det inte finns någonting utöver vårt fysiska liv här och nu.

Rädsla och prestige och den enda rätta tron

Det ligger kanske i människans ( mannens? ) natur att vilja vara stark; att leda andra, att ha rätt och inte behöva fråga efter hjälp eller be om lov. Att ha fel är att visa svaghet och visar man svaghet blir man snart attackerad.
Bland kristna troende är det många som är övertygade om att just de har den rätta tron. Alla andra tror åtminstone delvis fel. Om någon ifrågasätter dem eller deras tro ser de genast detta som att "motståndaren" är i förbund med djävulen. Det är i mina ögon snarast skrattretande att man ser så svart-vitt på sin ställning. Och att man är så smalsynt i sin syn på religionen att man inte tolererar frågor och funderingar utöver dem som godkänts av ledarskapet. Att formulera något med egna ord är "luddigt" eller illvilligt.
En sådan människa måste omvändas till den "rätta" tron! Kom till oss och bli stöpt ... förlåt, döpt ... på det enda rätta sättet!

I enbart USA finns det minst 1.536 olika kristna samfund. Det är alltså kyrkor som som grundats p.g.a. att någon ansett sig ha en tro som är så olik andra kyrkors tolkning av nya testamentet att de inte kan vara medlemmar någon annantans. Nya testamentet omfattar inte 1.536 sidor, så det finns alltså rent statistiskt mer än en anledning per sida att starta ett nytt samfund. Jo, en del kyrkor eller samfund har säkert kommit till av ekonomiska orsaker, men ändå ...

Religion kan vara intressant och världen blir större om man är villig att se efter hur andra har det även på ett område som religionens. I grunden är väldigt mycket gemensamt mellan de flesta religionerna och borde inte skapa söndring.

www.religioustolerance.org är en bra plats att titta på

Till min sida med föreläsningar om bl.a. de stora religionerna